,
Pausar lite framför datorn innan ögonen faller ihop helt och hållet.
Det har varit en lång dag idag och jag och mina arbetskamrater har ännu en gång blivit varse om den ytterst sköra tråd livet hänger på. Denna gång var det inte en patient, utan en medarbetare som inte dök upp på vår arbetsplats i morse. På väg mot sitt arbete, för att rädda liv, ville ödet plötsligt något annat. Svårt skadad fördes vår medarbetare med helikopter till ett annat sjukhus.
Det är det sista jag vet.
Det är det sista jag vet.
Kom ihåg att tala om för dina nära och kära att du älskar dem, du kan aldrig säga det för många gånger. Krama dina barn, din man, din mamma och pappa, dina syskon och dina vänner så snart du ser dem. Bråka inte om småsaker, livet är för värdefullt för det, och skiljs för sjutton aldrig som ovänner. Tag aldrig hälsa för givet och var tacksam för varje dag du får vakna och vara frisk!
Den bästa avkopplingen är trädgådsfix, och det har jag ägnat mig åt idag sedan jag kom hem från jobbet på eftermiddagen. Plantor har fått flytta runt litegran där ute, och det har även mitt nya fikonträd fått göra. Jag gissar att det vill ha så mycket ljus som bara är möjligt, så just nu får det stå i vardagsrumsfönstret en stund. Det är mycket vackert och jag är väldigt glad för det!
Stor kram till Er fina läsare som tittar in hos mig,
hade Ni varit här nu, hade jag kastat mig om halsen på Er,
alla och en var!
.
.
16 kommentarer:
Ja ja ja! Jag missar inte en dag utan att krama barnen och Maken, och berätta att de är det viktigaste jag har.
Tack för att du påminner ändå.
Vi kan behöva påminnas ibland, tack för det.
Huuu vilken dag. Förstår att det måste kännts mycket olustigt det där.
Trägårdsfix är för mig också ett sätt att koppla av och rensa tankarna.
Nu ska jag säga till mina fina att jag älskar dem.
Tack för att du delar med dig av både glada och ledsna stunder.
Stor kram Lina
Ett rörande inlägg med kloka ord, tack för att du påminner oss om vad som är viktigt här i livet!
Livet rusar på i rasande fart så påminnelser är alltid bra även om det är tråkigt att det ska behöva hända något tragiskt innan man verkligen stannar upp.
Ha en skön söndag!
Usch ja, livet är skört! Fina ord!
Så sant Helena!
KRAM tillbaka!
Tack för påminnelsen. Kan vara svårt ibland när man sitter med röriga känslor ett halvår efter en skilsmässa (som man ändå vet är rätt)och tycker livet är svårt. Men huvudsaken är att man och ens nära är friska och finns här.
Hoppas att det ska gå bra för din kollega. Livet är skört och det sorgliga är att vi behöver bli påminda om att att vara på livet.
Kloka ord du bjuder oss på idag. Tack!
Hej Helena! Läser din blogg och gillar att du bjuder på så varierande inlägg, flärd, allvar och bus- precis som livet är!
Är mamma till en 20- åring som fick hjärtstopp i Norge och sedan flögs till Västerås så jag vet verkligen hur fort livet kan ändras. Vi vet bara här och nu och det gäller verkligen att ta vara på det- och älska varandra! Det är det enda som är viktigt!
Hoppas att det går lika bra för din kollega som för min 20- åring!
Kram till dig!
Kloka ord, tack och kram till dig också.
Anna
Hej Helena,
om jag skulle behöva hjälp av en memdmänniska eller en narkossköterska skulle jag vilja bli omhändertagen och sövd av Dig.
Jag gillar Din inställning till livet i stort och smått som Du så generöst delar med Dig av på Din blogg. Mycket av det Du skriver berör mig på flera sätt och gör att jag får tid att reflektera över olika ting - stora som små.
Ha det som bäst, denna söndag!
Mia i Uppsala
Hej
Tacksam för varje dag & för hur bra man har det,så underbart att du påminner.Hoppas så att det går bra för din kollega!
Ha det så bra
Lise-Lotte
Kloka och så tänkvärda ord. Ska bums gå opp och pussa på mina sovande skruttar.
Kram till dig med.
Bella
Viktiga ord! Har det senaste året på flera sätt blivit påmind om att vi bara har livet på lån. Hemsk tanke men det gör också att jag har blivit bättre på att värdesätta allt det fina med livet. Kram och tack för att du delar med dig!
Å så hemskt och läskigt.. man vaknar verkligen till iblan och undrar vad man håller på med. Varför man egentligen inte tar vara mer på livet än vad man gör.
Skicka en kommentar