Tänk, så glad jag blev idag!
En Anna har skrivit en kommentar på gårdagens inlägg och frågat om det är jag som tagit bilderna på ett hus som kom ut på Hemnet idag. Hon berättade också i en tidigare kommentar, att hon hade funderat på om det var jag som tagit bilderna på huset jag visade igår, när hon först såg dem. Det mina vänner gör mig själaglad. Det kanske inte är just det som är mitt mål, men väl en innerlig önskan, att bilderna blir just mina. Att man skall känna igen dem och känna att, titta dethär måste vara Helena Köhls bilder!
Nu vet jag ju inte vad hon tog det på. Men hur det nu än är med det,
så såg hon att det var mina bilder, bra eller dåliga, och det gör mig lycklig!
Jag är självlärd, så gissningsvis finns mängder av "tekniska fel" som fullblodsfotografer fullkomligt kräks på. Men se det struntar jag i, ännu så länge i alla fall. Jag lär så länge jag lever och det blir säkert bättre med den biten med tiden!
Hur som helst var detta ett hus som inte gick av för hackor. Vill du se fler bilder från detta fullkomligt magnifika och unika hus, skall du titta här.
Men hallå, vem vill inte ha en gigantisk pool i varadgsrummet? Simträna lite innan jobbet på morgonen, ja tack! Huset är till salu, så chansen finns för den som kan.
Huset fullkomligt svämmar över av fantastiska detaljer från 50-talet. Materialen, smide, teak, mosaik och Kolmårdsmarmor, bara en sådan sak. Observera det underbara trappräcket gjort i ett stycke.
Ja, efter simturen tassar man bara ned till spadelen.
Tar sig ett bubbelbad och en traditionell bastu, eller för allt i världen kanske en ångbastu, innan man piffar till sig inför dagens begivenheter!
Måste säga att det är en otrolig ynnest att få besöka och fotografera alla dessa fantastiska hem! Så otroligt glad över den möjligheten.
Förresten, har jag sagt att jag inte ångrar en enda sekund att jag vågade satsa och lämna Landstingets relativt trygga värld...
Ha en härlig fredag finingar!
Kram Helena