Rättvisan har segrat och en perfect world

.
.

Det som är så fiffigt med bloggning, facebook eller andra sociala medier är att man kan skapa sig den verklighet som man själv vill leva i, helt utan att ljuga eller på annat sätt fara med osanningar. Man friserar helt enkelt sin tillvaro en smula.

Vi vill tex inte vara rynkiga och fula.

Skall vi visa bilder på oss själva tar vi 50 bilder, för att sedan välja ut den som är mest fördelaktig. Vi nöjer oss inte med det utan redigerar sedan bilden ytterligare i datorn tills vi alla ser ut som babystjärtar i fejan (ok, lite överdrivet kanske, men nästan i alla fall)! Vi vill vara fantastiska husmödrar som lagar fantastisk nyttig och underbart god mat till våra familjer varje dag. Därför fotar vi och berättar om våra kulinariska utsvävningar emellanåt, men berättar aldrig om de 5 av 7 dagarna i veckan när det serveras falukorv eller Mamma Scans köttbullar. Vi vill också leva spännande liv och vara intressanta personer, därför visar vi gärna veckans highlights och berättar lite hemlighetsfullt om spännande projekt och arbeten som är på gång (det passar på pricken in på mig i alla fall).

Sedan är det det där med hemmet.

Visst önskar vi alla att vi alltid hade det rent och snyggt och "var sak på sin plats" hemma. Vi vill gärna omge oss med idel vackra miljöer och saker, så vi fotar rätt och slätt det hörnet hemma som för tillfället uppfyller dessa kriterier, och sedan klipper vi helt sonika bort det som inte passar in. Samma sak ute vi fotar mysiga hörn av trädgården men undviker att visa störande delar av omgivningen.

Låt mig ge er ett exempel.

Jag älskar att bo på landet och skulle helst av allt vilja bo här ute på udden helt utan grannar. Ni som inte har åkt båt förbi vårt hus (eller varit hemma hos) tänker er säkert att vi bor ganska ostört och ensamma här ute längst ut på Udden, eftersom jag brukar visa bilder som dessa.

Ja det ser ju trevligt ut och det är ju så man önskar att det vore.

Men som sagt är allt inte alltid som det verkar vara...

För ca 1,5 år sedan förändrades plötsligt vårt paradis,

på låt oss säga, ett minst sagt ofördelaktigt sätt...

I gäststugan, där vi tidigare tittade ut på en vacker vattenspegel, är det numer en...

VÄGG!!!

Trodde ni inte va?!

Varför skriver jag då om detta just nu? Jo, vi överklagade naturligtvis bygglovet, och

igår kom det brev som vi väntat på i 1,5 år.

"Länstyrelsen bifaller överklagandet av Byggnadsnämndens beslut och bygglovet upphävs "

Jippi, rättvisa har skipats och en stor sten har fallit från våra hjärtan!

(Jag vill inte gå in på detaljer, men jag vill tillägga att vi under resans gång, utan framsteg, gjort flera försök att kompromissa med våra grannar)

Helena

.

.

.

Vad skall människan göra?

.
.

Det här är Helena K Homestyling & Photo

Träffade en gammal kompis på stan för några dagar sedan, vi hade inte setts på många år och blev stående en stund för lite "catching up". Jodå, hon följde min blogg visade det sig (jag blir alltid lika förlägen när någon jag inte förväntar mig skall läsa den, gör det)! Trots att hon hade läst min blogg i flera år (!) undrade hon vad mer konkret jag skulle göra i mitt nystartade företag! Hoppsan, jag som trodde att det hade framgått, men tydligen hade det inte det.

Några av er kanske minns dessa bilder.

Det var en liten kavalkad av några av de bostäder som jag det senaste året har stylat och fotat inför försäljning, och det är det som jag nu skall satsa helhjärtat på!

Det är så vansinnigt roligt, dels själva "görandet" men också att se så glada och nöjda mina "kunder" har blivit, det är helt otroligt!

När jag gjorde dessa enkla stylingar använde jag mig till största delen av det som fanns i bostaden, vilket jag i grund och botten kommer att fortsätta med. Alltså inga Alvhem Mäkleri eller Fantastic Frank stylingar, där man river ut rubbet och bygger upp allt från grunden. Däremot kommer jag att samarbeta med en rad fina företag i olika branscher, vilket kommer att innebära att jag kan erbjuda allt från en liten konsultation, till helhetslösningar med det mesta i inrednings- och fixa-väg.

Inget är för litet, inget är för stort, I fix!

Nu är det bäst att jag jobbar på, så att jag kommer någon vart någon gång!

Kram

Helena

.

.

.

Lite fix på farsdag

.
.

Halloj!

Hur har ni det idag på denna farsdag?

Här har vi haft en riktigt lugn och skön hemmadag utan några måsten. Trädgården har putsats till ännu en gång inför kylan som skall komma, och här inne är det sovrummet som har fått sig en tillpiffning, om än en liten sådan. Den stora runda plastfåtöljen som stått i sovrummet (alldeles för länge...) har fått ett nytt hem i stan. Liten annons på Blocket bara och tjoff, så var jag av med den, äntligen!!

Jag har inte köpt något nytt till den hörnan, annat än rumsgranen, utan har bara fixat med sådant som fanns här hemma. Kanske gör jag något längre fram och då blir det definitivt en byrå av något slag, för vi behöver verkligen förvaringsutrymme.

Nu är det dags för mig att hoppa in i duschen för att snart bege mig till min lilla pappa och fira honom lite. Måste bara visa Lillans present, med egenhändigt ritat farsdagskort på. Presenten har hon omsorgsfullt slagit in, med lite hjälp, och kortet har hon ritat alldeles själv, och hon var så stolt när hon med sin lilla hand sträckte fram det till sin far imorse, samtidigt som hon högt sjöng

"Ja, må du leeeva, ja, må du leeeva...."

Ni ser väl förresten att bilden föreställer

en sol som skiner på Lillan, som rider på en krokodil, som spelar fotboll på gräset?!

Tänkte väl det!

Kram

.

.

.

Ett lätt val och ett svårt

.
.

Godkväll kära vänner!

Åh, jag är helt slut (lite i alla fall), shoppingcenter en lördag dagen före farsdag är inte att leka med... Det kan ta musten ur den mest erfarne shoppare. Dagens mission var bland annat lite grejer från Ikea till J:s rum, men det orkade jag bara inte med när jag väl kom dit. Det blev ett par gosiga Sheperdtofflor till mig själv istället och sedan dagens andra mål - kolla in en ny kamera!

Ja, vad skall man säga, hur skall man göra?!

Jag skulle hemskt gärna köpa mig en Nikon D 700 i fullformat. Men problemet med ett sådant inköp är att det stoppar inte med de 20 000 själva kamerahuset kostar. Inget av mina gamla objektiv passar till den kameran! DX objektiv passar helt enkelt inte kameror i fullformat... Detta innebär att jag måste köpa till ett par olika objektiv, bland annat ett objektiv som jag kan använda som mitt gamla 18-55 mm, det jag använder när jag fotar rum (och det är ju liksom det jag kommer att göra en del framöver). Prislappen på det objektivet var 15 000 (!) och till det vill jag ha ett fast 50 mm 1,4 som går loss på i runda slängar 4 000 kronor. Där sprack min tilltänkta budget för lääääänge sedan...

Alternativet blir då en billigare Nikon D 7000 som är en alldeles förträfflig kamera, där DX objektiven passar. Men tänk om man ångrar sig längre fram? Svårt val det där... Vad har ni för kameror och erfarenheter av kameror. Hur skulle ni göra?

Här är i alla fall ett lätt val, mina nya tofflor, så mjuka varma och gosiga att det är inte klokt!

Aldrig mer kalla fötter. Det som är det värsta jag vet!!!

Nu skall vi mysa lördagskväll!

KRAM

.

.

.

Svart och vit inspiration

.
.

God förmiddag på er!

Det har redan gått två veckor sedan jag slutade som narkossyrra och startade mitt nya liv som mitt nya jag "företagaren"! Mycket saker som skall fixas innan man drar igång på riktigt. Det känns som att för varje ny sak jag gör klart, kommer jag på två nya som måste styras upp med.

Jag gjorde från början en hemsida själv, men tänkte om, och lämnade uppdraget till en som verkligen kan sådant, ni vet en sådan där webb-kille. Nu kommer hemsidan bli toppenfin och jag ser så fram emot att den skall bli klar, så att jag kan börja marknadsföra mig på allvar. Vill liksom att allt skall vara fix och färdigt innan, så att man inte är en sådan där "mycket snack och liten verkstad typ".

Det slog mig en sak här om dagen, satan i gatan vad det måste ha varit tusen gånger krångligare att starta ett företag innan internet fanns. Jag tillbringar ju flera timmar om dagen framför datorn för att sy ihop alla trådar och fixa med allt inför starten. Tänk om jag hade behövt beställa all nödvändig info och fylla i alla blanketter, förfrågningar och annat i papperskopior och skicka allt med den vanliga posten! Vilken tid allt hade tagit...

Nåväl, många timmar om dagen blir det framför datorn med sådant som skall fixas, sedan blir det en och annan timme till bloggen och för nöjessurfing emellanåt också.

Bland annat för att titta på snygg inredning.

 Lise & Kristian Septimius Krogh

Önskar er alla en riktig toppenfredag!

Kram kram

.

.

.

Dagens utflykt med julstämning

.
.

Gud vad mörkt det är ute nu, man ser knappt handen framför sig när man är ute och går i mörkret. Det är bara den allra största gatan som har gatlyktor, alla andra smågator är mörka. Fram till för några år sedan var det bara grusvägar här ute också, men väghållningen var så dålig att det knappt gick att ta sig fram när det var blöta perioder. Nu har vi fått oljegrus på vägarna, men gatlyktor vill vi inte ha, mörkret är mysigt, speciellt när vintern och den vita snön lägger sig som ett fluffigt täcke över byn. Då vill vi inte ha gatlyktor som förstör den lantliga känslan.

Förutom mörkret är det inte mycket som påminner om att advent snart är här. Det har varit den varmaste hösten i manna minne och inte en endaste gnutta snö finns att finna i hela Sverige!

Min väninna, hennes son, Lillan och jag gjorde idag en av våra utflykter. Vi försöker att med jämna mellanrum sticka iväg på just små utflykter med de små. Lillan och hennes son leker fortfarande bra ihop, trots ett par års åldersskillnad, och jag och väninnan får en trevliga timmar tillsammans med lite shitchat och skratt!

Idag for vi iväg till Arne Design i Kolbäck, en toppenträdgårdshandel med lite udda växter som man inte hittar hos de stora kedjorna, och sedan vidare till Åsby Interiör och Trädgårdshandel. Oh my, hade de lyckats med sin julskyltning i år eller?!

Önskebrunn med porlande vatten och svepande dimma.

Vad önskade sig Lillan då månne?

En kanin of course...

Läckert med det ruffa till sidendraperierna och det marockanska lyktorna.

Vit jul med inslag av silver och päls, me like!

Renar fanns på plats,

liksom en hel granskog,

och självklart sportstugan i fjällen!

Men vänta nu, vad är det för en lustig tomte som smugit sig in i skylten...?!

Fanns det inga riktiga? Jorå, massor men dem ville jag inte fota!

Hade bara min Iphone att fota med,

 men det gick ju bra ända tills jag glömde att stänga av kameran...

Tack för idag!

.

.

.

Mera Danmark

.
.

När jag skrev mina inlägg om vår kommande resa till Danmark fick jag flera kommentarer från goa danska tjejer som läser min blogg. Jag viste inte att jag hade några danska läsare, ni har inte lämnat några spår tidigare. Kul att ni kikar in här piger och tack för alla toppentips om shopping och restauranter i Köpenhamn!

Tack vare era kommentarer hos mig, har jag nu hittat till flera fina danska bloggar, som det inte verkar finnas så många av. Via en av kommentarerna som Filuca House lämnade, hittade jag till den danska designern Louise Roe och hennes snygga inspirationsbilder på sin

 kollektion heminredning och kläder.



Jättefina lakan med mönster av skira fjädrar, skulle jag gärna bädda min säng med!

De där fina glasburkarna får gärna stå i mitt fönster med sådana där bomullsbollar i!

Fågeln får gärna stå där den med...



Ser ni vad dedär plädarna skulle passa till min beig soffa med grå kuddar i?

Snygg tröja, skulle passa mig perfa!

Danskarna dom kan dom!

Ha en finfin dag!

Kram

Helena

.

.

.

Njuter av livet och utsikten

.
.

När man har små barn blir det inte riktigt som man har tänkt sig alla gånger, och då är det ju fantastiskt att inte behöva ha en arbetsgivare som sliter sitt hår för att man inte dyker upp på utsatt tid. Vilken otrolig förmån! I morse var planen att lämna på dagis vid nio och återvända hem för att jobba. Nu blev det inte riktigt så eftersom både Lillan och jag slog upp våra blå först vid kvart i tio! Hon är en liten tröttis vår lilla och har alltid varit. Det blev alltså en oplanerat ledig dag idag,
så det jag skulle gjort under dagen får jag göra nu ikväll istället.

Hela eftermiddagen och kvällen har vi varit i stallet och klappat hästar och tittat på duktiga Rebecca när hon hopptränat. Lillan älskar att vara där och tyckte att det var så kul att vara i ridhuset och lyfta bommar. Jösses vad jag lyft bommar i mitt liv förresten, hästar och hoppning var ju mitt liv under många många år. Sporrarna lade jag på hyllan för si så där en 10 år sedan och har inte suttit på en häst sedan dess.

Tog dessa bilder från mitt "kontor" igår kväll.

Naturen utanför fönstret är underbar och såhär på hösten bjuds vi

titt som tätt på fantastiska skådespel över sjön.

Sprakande färgskiftningar i rosa och purpur fullkomligt vällde in över rummet,

 och det var en fröjd att sitta där med lampan släkt och bara njuta av utsikten.

Nu skall jag jobba lite.

Sköt om dig och var tacksam över det du har!

.

.

.

I alla fall på väntelistan

.
.

Jag ser verkligen fram emot att åka till Köpenhamn, det är en så himla mysig stad, så kontinental på något vis. Som grädde på moset hade jag tänkt överraska darlingen med

ett bord på Noma på själva födelsedagen.

Vi åker inte förrän i februari, så jag tänkte att det borde gå att få ett bord om jag bokar redan nu. Neps, glöm det, så fullt! Finns inte en enda sittning att boka förrän nya dagar till nästa vår/sommar släpps i jag tror att det var december...

Jag såg för något år sedan en dokumentär om Noma där René Redzepi's styr sina adepter med järnhand och millitärisk disciplin. Det var fascinerande och jag tänkte att där måste jag bara äta någon gång!

Två år i rad har restauranten, som är inhyst i en gammal magasinbyggnad i hamnen, blivit utsedd till världens bästa, och har sedan flera år tillbaka 2 stjärnor i Guide Michelin. Gastronomivärlden trodde på en tredje stjärna för Noma i år, men den uteblev.

Skam den som ger sig, så nu står vi i alla fall på en väntelista för eventuella avbokningar.

God knows hur många som står före oss på den listan just den dagen...

Helena

.

.

.

Tripp bokad till home of...

.
.

Det allra värsta gråvädret verkar ha släppt idag,

och faktiskt skiner solen över Udden just nu! Jag är så fantastiskt nöjd över min nya arbetsplats, inget stök i huset som stör arbetsron, bara den just nu stilla sjön som ligger blank utanför mitt fönster, underbart och ni skall få se fler bilder snart.

Har nyss bokat några flygbiljetter till mig och darlingen. I början på nästa år sticker vi iväg på en liten Loveweekend igen. Min darling M fyller år och vi firar bemärkelsedagen i

Köpenhamn

(Jag skall faktiskt på en liten "affärsgrej" också, hi, hi, spännande!)


Home of...

Första gången M och jag besökte Köpenhamn hade vi nästan nyss träffats. Vi var så nykära och kände verkligen inte varandra. Nu, efter snart 9 år, känns det som att vi känner varandra utan och innan (men man kan aldrig vara säker, M är en överaskningarnas man...), och man skulle kunna tänkasig att den där känslan av att vara nykär har lagt sig, men vet ni, jag tror inte det! Även om jag idag inte går omkring och svävar på små skära moln dagarna i ända, så är jag fortfarande så vansinnigt kär i min älskade M och ja, det pirrar fortfarande till i kroppen ibland

när jag tittar på honom!

LOVE

Rätt skall vara rätt

.
.

Hello nya vecka!

Helgen har tuffat på i sakta gemak med lite pyssel här hemma, långa sovmornar (vaknade 12.10 i lördags...) och mysig middag tillsammans med söta syster och hennes fina familj hos mamsen och papsen i lördags. Lilla mamsen blev alldeles nervös när jag kom och sa att jag körde en vända med LCHF, "Oh, varför har du inte sagt något, jag hade kunna fixa något annat till dig". På menyn för kvällen stod dubbelmarinerad oxfilé, rödvinssås (för ordningens skull: båda tillagade av pappa), bearnaisås, sallad och potatisgratäng. No, no, no inte behöver man fixa något annat till mig då inte! En perfekt middag för en LCHFare, om man bara hoppar potatisgratängen förstås!

Rödvin funkar bra till, i måttliga mängder förstås, och kanske bara en dag i veckan eller så. Sen fick jag avstå deserten med marängtårta, men det fanns lite mörk choklad som jag knaprade på till kaffet så jag var nöjd och glad ändå, och lustigt nog inte nämnvärt sugen på tårtan... Sockersuget börjar ge sig... 

Jag har fått en kommentar på mitt inlägg från i går när jag skrev om min viktnedgång och att jag "inte förlorat vätska, svultit migsjälv eller något annat konstigt". Anonym påpekar att det till största delen visst är vätska jag förlorat. Jag fick naturligtvis kolla upp hur det ligger till med det. Och ta mig tusan visade det sig inte att:

Kolhydratrik mat binder vätska i kroppen och göra dig mer svullen. När du slutar med sådan mat tappar du överskottsvätska, som via njurarna filtreras ut ur blodet för att sedan kissas ut (det där med njurarna var iofs inget nytt under solen, hi, hi)!

Så tack du anonyma för den informationen, och så skönt att jag blivit av med all överskottsvättska jag gått omkring och burit på. Ingen blir ju lyckligare av att släpa runt på mer vätska än nödvändigt (framför allt inte hjärtat) och till på köpet känna sig svullen! Hur som haver, så känner jag mig väldigt "avsvälld" just nu, och det är väldigt skönt och vågen fortsätter att ticka i rätt riktning dvs nedåt, och nu tror jag inte att det är vätska längre...

KRAM

HELENA

.

.

.

Inredningsmood och nästa projekt

.
.

Jag har kommit in i ett riktigt inredningsmood den sista tiden, jag tror det började med mattorna som fick byta plats! "Kontoret" börjar ta fin form däruppe och jag känner mig supernöjd. Lite småsaker skall införskaffas men framför allt måste jag bestämma mig för vilken stol jag skall ha till. Medans jag suger på den karamellen har jag redan påbörjat nästa projekt, mellantjejens rum.

Jag började med det för ett år sedan men det har aldrig blivit helt klart, och bra var kanske det, för nu vill jag göra det helt annorlunda. Stora delar av denna dag har jag surfat runt och letat inspiration och nu är jag ganska så på det klara med hur det skall bli. J själv har inga direkta önskemål, utan tycker att jag får göra som jag vill bara det blir ett rum för en 14 åring!

Av alla fina saker och bilder med inspiration jag hittat under dagen hade jag tänkt göra en sådan där fin  moodboard som ni är så många som gör så fint. Men nej, jag kan inte hitta någon mall eller liknande för det ändamålet, så jag tog bara tre lovely gamla bilder och förde samman. I alla tre bilderna finns idéer som jag kommer att knycka!

Jag vill fortfarande göra ett moodboard, så finns det någon vänlig själ "out there" som kan tipsa om var ni gör era fina "moodisar"?

Helena

.

.

.

Nu går jag ned i vikt, igen...

.
.

Jag är egentligen en ganska slank person, som tack och lov brukar kunna äta det mesta utan att det omedelbart märks när jag skall knäppa byxorna. Jag är ingen fotomodellsmal size 0, vilket jag naturligtvis heller inte vill vara, utan en högst normalviktig 40 åring. Jag gillar inte att sporta, inte just nu i alla fall. Det fanns en tid när jag tränade 5-6 dagar i veckan, och var superfit, men det var när jag var ung och singel, och träffade min darling på gymmet. Den där träningsmanin gick över efter några år, och sedan Lillan kom till världen har jag knappt rört mig alls. Darlingen som fortfarande håller sig i skapligt trim, brukar skoja och säga att den där supertränade kroppen jag hade när vi träffades,

var falsk marknadsföring...

Vikten har dock hållit sig tämligen konstant genom åren (musklerna byttes väl ut mot fett gissar jag), förutom ca 5 kg som envist hängde kvar efter graviditeten. Förra sommaren tog jag tag i den saken och inom loppet av 6 veckor gick jag ned de där sura kilona med LCHF (low carb, high fat) diet, och sedan dess har jag hållit samma vikt fram till för en tid sedan.

Men vad har hänt nu då, jo några av de där sura kilona har återvänt... Ja, jag får skylla mig själv helt enkelt, alldeles för mycket mackor, godis, chips och bakverk har jag moffat i mig den sista tiden. Klart att man blir straffad...

Morgonens frukost

Ja, så nu är jag tillbaka till LCHF dieten sedan en vecka tillbaka, och det som var 69,1 förra söndagmorgonen, har denna söndagsmorgon blivit 66,7! Jag lovar jag överdriver inte, utan detta är helt med sanningen överensstämmande, och jag har inte " förlorat vätska, svulit migsjälv eller något annat konstigt". Jag har bara ätit en massa kött, fisk, ägg, ost, turkisk yogurt 10% fett, nötter, grönsaker, feta såser och mörk choklad (minst 73% cacao)!

Nu vill jag genast tillägga att jag inte tror att detta är någon speciellt hälsosam diet några längre perioder. Självklart behöver vi både kolhydrater, fett och proteiner i lagom balans och lagom mängder för att må bra. Min plan är att köra detta fram till 1:a advent, och sedan sakta gå över

till en mer normal kost igen.

Kram Kram

.

.

.

Jag fixar ett "kontor"

.
.

Ok, tålamod är inte min starka sida...

Tänk vad lustigt det är när man har en blogg (eller är det kanske bara jag), att man så gärna vill dela med sig av vad man pysslar med till andra. Jag då, med mitt bristande tålamod kan ju aldrig vänta tills det blir helt klart om jag fixar med något här hemma, måste ju visa er på en gång. Det kanske bottnar i att jag själv blir så glad och tycker att det är så fantastiskt roligt när jag håller på med mitt grejande, att jag bara omedelbart måste visa er vad jag gjort!

Här om dagen slog det mig att jag måste ju ha ett kontor! Egenföretagare måste naturligtvis ha någon ställe att hålla till med alla papper som blir. Allt ligger just nu bara i högar i köket och det käns ju rätt ohållbart...

Sedan vi fixade tvhörna på nedervåningen används i princip aldrig vardagsrummet på övervåningen. Vi trodde att tonåringarna skulle vilja härbärgera där, men neps så var icke fallet. Alltså står det fina rummet med den fantastiska utsikten helt oanvänt, som någon slags utställning faktiskt.

Igår drog jag iväg till Ikea och köpte mig ett skrivbord, och vips hade det forna vardagsrummet/tvrummet börjat sin transformation till kontor och arbetsplats för mig!

Sedan var det det där med tålamod, och inte färdigt och allt det där...

På återseende mina vänner!

.

.

.

Rearranged vardagsrum

.
.

Som ni kanske mins visade jag vårt vardagsrum för några dagar sedan. Jag hade vänt mattan ett halvt varv och var så nöjd över det, fotade det hela och slet sedan mitt hår...

Det såg helt hysteriskt ut med mönster kors och tvärs. Hårda svarta inslag som inte alls passade in, mörkt mönster i mattan, som syntes ännu mer sedan jag vände den, och sådär fortsatte det.

I förrgår gjorde jag rokad! Ut med mattan och bort med allt det svarta vid just denna soffgrupp. Grå kuddar från Tullhuset (Tine K) och ett par ljusa kuddar från Day fick ta plats i soffan. Den stora klumpiga krukan med orkidén och betongljusstakarna från Tove Adman fick lämna plats åt några marockanska ljuslyktor, samt en Dayvas med några olivkvistar i. 

Mattan byttes mot den från Carpet Vista som jag hade däruppe, den är mycket mer neutral och går i urtvättade grå och beige nyanser, vilket passar de urblekta beige sofforna och de grå kuddarna. Jag plockade också fram en gammal hederlig grå ullpläd ur gömmorna.

Nu när jag kommit på att jag skall gå på det lite softa grå och beige tonerna slog det mig att jag naturligtvis borde dölja sofforna med några sådana där silkeslena lockiga grå fårskinnsfällar!

Visst borde väl det bli fint?

Ha en finfin dag!

.

.

.